När livet tycks rulla på alltför fort är det viktigt att stanna upp och ta sig tid att reflektera. Känna. Njuta. Jag tränar på det. Att se bort ifrån de mentala att-göra-listorna, alla så kallade "måsten" och vardagsstressen. Det är svårt. Det är lätt att man forcerar och bara bockar av, istället för att leva i nuet. De dagar jag tar mig tid så inser jag att det är ju det här som gör att man orkar, det är de små upplevelserna som tillför energi.
Att istället för att skynda på barnen vid hämtningen låta dem visa vad de gjort under dagen. Lyssna på hela beskrivningen av vad teckningen, som jag får varje dag, består av. Promenera hem i barnens takt och titta på alla små fina stenar som finns längst vägen. Om maten kommer på bordet 15 minuter senare än tänkt? Det spelar ingen roll.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar