Efter nyårsnattens sena timma och Agnes tupplur på nyårsdagen kom sömnrutinerna lite ur fas. Det är sådana gånger man inser vad bortskämda vi är med barn som somnar själva vid 20-tiden och sover hela nätterna - i sina egna sängar - och sedan inte anser att det är morgon förrän tidigast 07.00 (oftast betydligt senare än så). De nätter vi måste upp eller har barn emellan oss i vår säng är lätträknade.
Jag tycker att en av de mysigaste stunderna på dagen är nattningen, att få ligga nära sitt varma, trötta barn, läsa en saga, berätta en historia eller prata om dagen som varit. Pussa och krama godnatt (samma rutin och ord varje kväll) och se fram emot nästa dag tillsammans. De stunderna och samtalen fyller mammahjärtat till bredden. Likaså när man tittar till de djupt sovande barnen innan man själv gör kväll. Deras oskyldiga ansikten, armar slingrade kring favorit gosedjuret, täcket avsparkat men kudden ändå fuktig och håret i nacken rufsigt och sötluktande.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
hej familjen och ny bloggarn det bli kul att följa er i vardagens vedermödor och glädjeämnen.
SvaraRaderaHar just fått mejl av Anders så nu blir det ett snabbt svar.Har arbetat ett sex dagarspass så nu blir det lugnt och skönt i helgen.
Kram Wiweca.
Hej, Får se hur inbiten man blir, men det känns spännande! Då är du väl värd en lugn helg. Hörde att revyn var sådär, trist... Kram Hanna
SvaraRadera