Värk i hjärtat

Han den där lilla som plötsligt blivit så stor har börjat på dagis, eller förskola som det heter. 

Han som är en glad och trygg liten solstråle hemma förvandlas till en liten ledsen och rädd när vi stänger förskolegrinden bakom oss. Klamrar sig fast, säger nej. 

Och vi måste ignorera det ledsna. Stålsätta oss och se glada ut. Vinka och pussa och gå därifrån med värk i hjärtat och tårar i ögonen. Det finns bara ett ord, vidrigt.

Tredje gången och det är lika jobbigt. Och ja jag vet att det kommer att gå över så småningom men vägen dit känns svår och just nu känns så småningom väldigt långt borta...

Älskade unge, en dag kommer du att tycka att det är kul att gå dit. Så småningom.