Iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

Ett riktigt vårskrik är på sin plats, för nu finns inte en snögnutta så långt ögat kan nå. Däremot tussilago, knoppar på buskar och träd, spirande tulpaner (de som är kvar efter Bambis framfart) och framförallt massor av utebarn. De cyklar, springer, hoppar och leker, det är verkligen något speciellt med våren och hur den får en att känna livet i sig.

Efter hämtning idag var vi bara in och åt sedan tog vi en cykeltur. Agnes kan cykla ca 10 meter utan hjälp men det känns fortfarande som om det är ett tag kvar innan det lossnar helt. Men träning ger färdighet och fortsätter vädret att vara så här underbart så stannar jag gärna ute och tragglar med henne.