40

I söndags fyllde jag 40. Jag blev ordentligt firad med sång, fina paket, blommor och överraskningsfest.

Och det kändes bra, ingen åldersnoja, kris eller ångest har smugit sig på. Jag är nöjd och lycklig över mitt liv som det är och är ödmjuk och tacksam över att så många ville fira mig. För även om det kanske känns roligare att säga att man är tretti-någonting så skulle jag inte vilja vara 20 eller 30 igen. 40 känns bra, och man är ju inte äldre än vad man gör sig!